Ordning i kaoset

Jag får inte riktigt till det. 

Livet är bra men det känns som om jag flyter med iställer för att ro dit jag vill. Målsättningen är låg trots att ambitionen finns där. Min far brukar säga att jag alltid har haft lätt för mig, att jag aldrig läste läxor ändå hade jag alltid bra betyg. Dålig disciplin tog ihjäl den begåvning jag mycket väl kan ha haft. Datorspel blev verkligheten jag valde, snabbmat blev maten jag åt, snus blev vardagsextasen. Nu i efterhand ser jag mig själv som ett potential i spillror. Frågan jag vill ställa mig nu är; vad hade kunnat vara? Frågan jag vill ställa mig nu är ifall det är möjligt att samla ihop skärvorna av framtida utsikter och bli något större och bättre än jag är nu? 

Jag behöver ta tag i saker och ting, men var börjar man?